Mellan två lektioner idag gick jag ne till bibloteket här i Härnösand och  lånade boken Cannabusiness, har inte kommit så lågt ännu men den verkar riktigt bra faktiskt. Märkte även att larmet i bibloteket går av ungefär var tionde minut, eller så var det bara idag.
Jag har letat bikinis för resan till Gran Canaria, hittade en jättefin, men en fanns inte kvar så klart.


En återkommade fråga i mitt huvud som jag aldrig kan svara på.
Jag förstår faktiskt inte varför det i alla fall kan få bli bra ett litet tag.
Jag tycker att jag kan få ha lite tur med livet, bara lite.
Jag är less på saker som blir fler och måste hanteras eller ignoreras.
Varför blir det aldrig bra?

Lite kort sammanfattning.
Har idag: haft estetiskverksamhet då jag satt i en bastu och var extremt manlig med särade ben och en luftöl i handen.  Om det var nån som inte fattade helt så var det nån form av teater, även om vissa parter bara sitter där med stoneface och vägrar vara med. Alltså killar i klassen sjöfart som inte ser hur de kommer kunna utnyttja de dom lär sig på esteten i arbetslivet på sjön.
Har även burit ut stolar från skola med Linn som vi satt på och snackade skit, (vi bar tillbaka dom sen, lovar).

Egentligen så var allt detta bara en anleding för mig att få lägga upp massa dåliga cambilder på mig. 


Ser ut som en elak fjortis här^

Sitter mest och hoppas på att saker och ting ska lösa sig när det egentligen inte kommer någon vart eller helt enkelt bara blir sämre.
Jag var inte på Maries 50års dag, hade sån ångest för att åka upp dit, visste inte vad jag skulle ta mig till alls.
Ville inte dit helt enkelt, går aldrig bra ändå.
Jag har nu sagt till dom att jag inte alls mår bra där, vilket jag har sagt förr men det har bara slutat med massa argument från deras sida om att det är mitt fel. (Nej jag hittar inte på, har ingen anledning till det och jag anser inte att jag är rebillisk och cool för att jag inte platsar i min familj).

Har iaf kolla på en dokumentär om cannabis som jag aser var helt okej faktiskt, det var inte massa skit om att cannabis är EXTREMT farligt, att man tar livet av sig osvosv... Utan mer om den medicinska delen, om vilka framgångar dom har gjort genom medicinsk cannabis. Folk som tidigare gått på massa morfin och fem olika piller varje dag eller mer men ändå hade ont och problem med sin sjukdom eller handikapp. Men när de då fick prova cannabis så funkade det så otroligt mycke bättre än alla andra starka och extemt beroendeframkallande mediciner.
Jag förstår verkligen inte varför dom (de högre makterna som kan göra det) inte legaliserar det som en medicin, tycker de kan svälja sin stolthet eller vad det nu är som håller dem tillbaka, och styra så det finns som receptbelagd medicin. Folk har blivit av med sin cancer och annat med hjälp av det, så tänk om detta nu är übermedicinen om botar cancer?!
Säger detta till er som inte vet, alkohol är farligare och det finns inte ett enda dokumenterat brott eller liknande när personen ENDST var påverkad av cannabis. Dessutom finns det inget ämne i det som är beroendeframkallande. Helt ärligt, kan vi inte bara legalisera det som medicin? Så folk slipper morfin och skit.

Jag hoppas att jag har fått fram min åsikt här och att ingen misstolkar detta som att jag håller på att knarka ihjäl mig eller så. Men det tror jag inte eftersom med logiskt tänkande så inse man ganska så snabbt att en fattig student som inte har råd med kläder eller mat skulle nog inte lägga pengar på dyrt knark. Så slappna av och andas ut, enda drogen jag rullar på är alkohol, om ens det.

peace!